Ombyggnad av ekonomibyggnad

Ombyggnaden av en del av en ekonomibyggnad till bostad var enligt kammarrätten avdragsgill eftersom byggnaden var en näringsfastighet.

I det aktuella målet hade övervåningen i en ekonomibyggnad på en jordbruksfastighet byggts om till bostad. I byggnadens undervåning fanns förrådsutrymmen som hyrdes ut till utomstående. Övervåningen hade innan ombyggnaden använts som lagerutrymme av fastighetsägaren Nils.

Nils som ansåg att byggnaden var en näringsfastighet hade dragit av kostnaderna för ombyggnaden samt den ingående momsen som belöpte på beloppet.

Skatteverket och förvaltningsrätten ansåg att byggnaden var en privatbostad och nekade därför Nils avdrag.

Privatbostad

En privatbostad är ett småhus som till övervägande del, mer än 50 procent av husets yta, används eller avses att användas som permanent- eller fritidsbostad av ägaren eller någon närstående till honom. Alla fastigheter som inte uppfyller kraven för att räknas som privatbostad är näringsfastigheter.

Komplementhus

Kammarrätten i Jönköping inledde med att avgöra om byggnaden var ett komplementhus till det bostadshus som var huvudbyggnad på fastigheten. Med komplementhus avses garage, förråd och annan mindre byggnad. Det som är avgörande för gränsdragningen mellan ett komplementhus och ett småhus är byggnadens funktion för boende. När den övervägande delen av byggnadens värde avser sådan del av byggnaden som är inrättad för boende bör den hänföras till småhus. Det gäller även om den självständigt inte kan utgöra permanentbostad eller fritidshus.

Kammarrätten konstaterade att det enligt den utredning som fanns i målet så översteg värdet på den del av byggnaden som var inrättad för boende klart värdet för den del som var inrättad som förråd. Byggnaden kunde därför inte klassificeras som privatbostad till följd av att den var ett komplementhus till huvudbyggnaden.

Övervägande del

Kammarrättens nästa steg i prövningen var att bedöma om byggnaden till övervägande del användes av Nils eller någon närstående till honom för permanent- eller fritidsboende. Båda våningarna i byggnaden hade samma golvyta. Men eftersom övervåningen hade snedtak blev den användbara arean på den våningen mindre än motsvarande area på den nedre våningen. Men oavsett beräkningssätt översteg inte ytan på övre våningen ytan på den undre våningen, konstaterade kammarrätten. Byggnaden skulle därför klassificeras som näringsfastighet och kostnaderna för ombyggnaden var därmed avdragsgilla i inkomstslaget näringsverksamhet.

Momsen

Avdrag får inte göras för ingående moms som hänför sig till stadigvarande bostad. Då Nils inte lyckades göra sannolikt att den ombyggda delen av byggnaden skulle användas i yrkesmässig korttidsuthyrning fick han inget avdrag för momsen på utgifterna för ombyggnaden.

Dom 2016-08-29, mål nr 536-537-14

Företagsaktuellt nr 6 2016